Företagsamhet
Pälsfarmerna drivs i regel som företag, vanligen i bolagsform.

Företagaren

Pälsbranschen är konjunkturkänslig och pälsdjursfarmarna har fått vänja sig vid stora variationer. Resultatet av sitt arbete ser farmaren på pälsauktionerna, som arrangeras fyra gånger om året. En flerhundrahövdad köparskara bestämmer priset på skinnen och en del av detta pris går till farmaren. På farmerna är man medveten om att kostnaderna för verksamheten ska betalas under uppfödningsperioden, frukterna av arbetet kan inhöstas först flera månader senare.

På landsbygden är pälsproduktionen en betydande sysselsättare. Enligt en beräkning av branschens direkta sysselsättningseffekt, gjord av PTT år 2012, är den direkta sysselsättande effekten räknad i årsverken ca 4 300 (2011 och 2012). Branschen sysselsätter emellertid ett stort antal säsongarbetare, och det betyder att långt fler arbetar inom pälsnäringen än vad beräkningen av årsverken visar.      
 

Direkt sysselsättning

Beräkningen baserar sig på Statistikcentralens och MTT:s material och på pälsfarmernas bokslutsuppgifter. I beräkningen granskas pälsnäringens direkta sysselsättning ur pälsfarmernas, foderfabrikernas och Saga Furs perspektiv. Dessutom beaktas den sysselsättning som anskaffningen av produktionsinsatser (bland annat foderråvaror, tjänsteverksamhet, transporter, investeringar) medför.    

Landets drygt 900 pälsfarmer betalar årligen ca 8 milj. euro i skatter till staten.   

Ofta ställda frågor om pälsnäringen