Pälsdjurets välbefinnande
Turkiseläin on tuotantoeläin. Kasvattaja luo olosuhteet, joissa eläin voi hyvin ja kasvaa sekä pysyy terveenä. Hyvinvoiva eläin on tuottajan ylpeyden aihe.

HYVINVOIVA ELÄIN TUOTTAA PARHAITEN

Jos eläin kuitenkin sairastuu tai vahingoittuu, eläimen on saatava hoitoa viipymättä. Kasvattaja hoitaa ja lääkitsee eläimiä eläinlääkärin ohjeiden mukaisesti. Jos eläin ei hoidosta huolimatta parane, se lopetetaan. Jossain tapauksissa lopetus on eläimelle armeliaampaa kuin pitkittyvä hoito.

Suurella turkistilalla, tuhansien eläinten joukossa ei ole tavatonta nähdä sairastuneita tai vahingoittuneita eläimiä. Tämän vuoksi hoitoa tarvitsevien eläimien aikainen havaitseminen ja oikean hoidon aloittaminen kuuluvat turkiseläinkasvattajan arkirutiineihin ja ammattitaitoon.

Elinkeinon palveluksessa työskentelee neljä eläinlääkäriä. Heidän tehtävänään on turkiseläinten ennaltaehkäisevä terveydenhuolto, taudintorjuntasuunnitelmien laadinta, tautiselvitykset ja sairaiden eläinten hoito sekä tuottajien neuvonta. Omilla eläinlääkäriresursseilla halutaan turvata eläinterveydenhuolto ja eläinlääkäripalveluiden saatavuus.

Fotogalleri: 

MISTÄ TIETÄÄ MILLOIN ELÄIN VOI HYVIN?

För att kunna bedöma ett djurs välbefinnande krävs kunskap, yrkesskicklighet och erfarenhet.

Bäst lämpad för att bedöma djurets välbefinnande är den person som sköter djuren varje dag.

Hur vet man när ett djur mår bra?

För att kunna bedöma ett djurs välbefinnande krävs kunskap, yrkesskicklighet och erfarenhet. Bäst lämpad för att bedöma djurets välbefinnande är den person som sköter djuren varje dag.

Skötaren observerar sina djur och noterar avvikande beteende, förbrukning av vatten och foder, aptit, tillväxt och ser till helhetsresultatet. Granskningen kompletteras då och då av fysiologiska mätningar. En systematisk daglig övervakning är viktig.  

Att behandla djur som människor är inte viktigt för djuret. Alla djur vill inte ens ha en människa i sin närhet, men djuret måste vänja sig vid att skötas av en människa. Särskilt för långlivade produktionsdjur är en god relation till skötaren viktig, även med tanke på avkastningen.

Att sköta om sig själv är också att värna om djurets välbefinnande. Den uppfattningen stöds också av observationer som Evira gjort om djurskyddsförseelser: den bakomliggande orsaken är oftast uppfödaren dåliga fysiska, mentala eller ekonomiska tillstånd.   

I ett missriktat syfte att främja djurens välbefinnande åstadkommer man till och med lidande, både för människa och för djur. Svartmålningen av uppfödarna som ”djurplågare” och det ständigt ifrågasättandet av pälsnäringens berättigande är en tung börda för uppfödarna.   

Ofta ställda frågor om pälsnäringen